Christiaan Huygens, född 14 april 1629 i Haag, död 8 juli 1695, var en framstående vetenskapsman och uppfinnare från Nederländerna. Han var matematiker, fysiker, astronom och horolog. (Horologi är vetenskapen att mäta tid.) Hans allra viktigaste bidrag till vetenskapen är förmodligen Huygens princip, som säger att ljus består av vågor. Hans bidrag till bilen är upptäkten av principen för en explosionsmotor.

Genom sin far Constantijn Huygens lärde sig Christiaan känna många inflytelserika inom naturvetenskap tex René Descartes. Christiaan uppfostrades hemma av privatlärare tills han var 15 år gammal, bla Descartes hjälpte till med att utbilda unge Christiaan i matematik. Från 1645 till 1647 studerade Christiaan matematik och juridik vid universitetet i Leiden, och fortsatte sedan sina studier vid kollegiet i Breda. 1649 reste Christiaan till Danmark, där han hade hoppats på att fortsätta till Sverige för att besöka Descartes. Tyvärr hindrades han av vädret för att fortsätta resan.

Huygens första publicerade arbeten var matematiska problem. 1651 gjorde han ett arbete som visade felet i ett gammalt bevis för cirkelns kvadratur, dvs att med linjal och passare konstruera en kvadrat med samma area som en cirkel. Först på 1800-talet bevisades matematiskt att detta är omöjligt.

Christiaan började intressera sig för teleskop och linser. 1655 upptäckte han Saturnus måne Titan (måne) med en av sina egenslipade linser. 1656 upptäckte Huygens att Saturnus ringar inte alls var stillastående satelliter som Galileo Galilei trodde.

1657 tog Huygens patent på pendeluret efter att noggrannt studerat tidsmätning och hur en pendel fungerar, tex om en kort och lång pendel ger samma frekvens.

Efter en uppmaning av Blaise Pascal skrev han 1657 en bok om sannolikhetsteori, De ratiociniis in ludo aleae ("On Reasoning in Games of Chance"), som är det första verk man känner till om ämnet.

Sedan formulerade Huygens en teori om rörelse i kvadratisk form, som Isaac Newton omformulerade och generaliserade som Newton's andra lag om rörelse.

1659 skapade Huygens den numera välkända formel ("F=mv²/r") som beskriver centrifugalkraften, uttryckt som en matematisk formel. Huygens var den förste vetenskapsmannen som arbetade med matematiska formler inom fysiken. Därefter kom Huygens fram till att Descartes' lag om elastiska kollisioner var felaktig och formulerade den korrekta lagen.

1673 experimenterade Huygens fram grunderna till den moderna förbränningsmotorn med hjälp av krut. När krutet exploderade i en cylinder fick Huygens en kolv att vrida på en axel. Men han konstruerade aldrig någon fungerande explosionsmotor, utan det dröjde till 1850-talet när Eugenio Barsanti och Felice Matteucci lyckades.

1663 blev Huygens medlem i brittiska Royal Society och 1666 i franska Académie Royale des Sciences. 1676 blev han sjuk och reste till hemstaden Haag där han stannade i två år. 1678 reste han tillbaka till Paris där han förklarade och arbetade med ljusets brytning, samt uppfann den magiska lanternan, en tidig projektor.

På grund av av dålig hälsa återvände han för gott till Haag 1681. Dock gjorde han ett besök i England där han träffade bland andra Isaac Newton. Strax efter det besöket publicerade han ett arbete om ljusets vågnatur, vilket motsade Newtons teori om ljuspartiklar. Han formulerade Huygens princip som säger att ljus består av vågor, vilken blev viktig när kvantfysiken långt senare utvecklades.

Under sina sista levnadsår intresserade sig Huygens för frågan om utomjordiskt liv. Han skrev boken Cosmotheoros där han presenterade sina idéer. Han trodde att livet på andra planeter var likt livet på jorden och beroende av vatten i flytande form som här. Han förstod att vatten förångas på Venus och fryser på Jupiter, och trodde att fläckarna på Mars var vatten.

Christiaan Huygens dog 8 juli 1695 i hemstaden Haag.

källa: Real Cars